Brandman Flyg

För att flygtrafik ska tillåtas är varje stat/nation skyldig att ombesörja att varje flygplats har en brand- och räddningstjänst. (Krav från ICAO, International Civil Aviaton Organisation.)
Hur stor och omfattande denna tjänst ska vara utgår från de trafikerande flygplantypernas bränslevolym, passagerarkapacitet m.m.

Brand- och räddningstjänstens uppgift är att rädda liv vid olyckor och incidenter med flygplan.
Brand- och räddningstjänsten måste alltid vara beredd att släcka brand på flygplan som fattat eld under start och landning, taxning och parkering.

Flygplatsbranden skiljer sig från "vanliga" bränder. Förloppet är mycket snabbt och utan omedelbara insatser blir effekterna oftast katastrofala. Vid en flygplansolycka spricker ofta bränsletankarna eller bränsleledningarna varvid stora mängder flygbränsle frisläpps.
Förutom bränsle finns även andra lättantändliga vätskor ombord på ett flygplan och även dessa antänds snabbt vid en krasch då de kommer i kontakt med heta metalldelar från flygplanet alternativt via gnistbildning. Brand kan vidare uppstå genom att elektrostatisk energi i flygplanet avlastas vid landning eller under tankning.

Vid flygtrafik utgör start och landning de kritiska faserna, ca 80% av samtliga tillbud och olyckor inträffar under dessa faser av flygningen - trots att dessa moment tidsmässigt endast utgör en bråkdel av den totala flygtiden.
Hur allvarlig och omfattande en flygolycka blir är avhängigt av ett antal variabler som t.ex flygplanets storlek och typ, antal ombordvarande, kvarvarande bränslemängd, olycksplatsens belägenhet samt inte minst kvalité och kvantitet på räddningsinsatsen.

Gemensamt för flygplansbränder är att de ofta är svårbemästrade av ett antal orsaker:
  • Ett flygplan består av olika material som har varierande antändnings- och brinnegenskaper. Lättmetallegeringar bestående av aluminium och magnesium har egenskapen att de kan lätt antändas, de smälter intensivt vid brand och kan vara mycket svåra att släcka.

  • Flygplanskabinen består av stora mängder plastmaterial som kan ge upphov till rök-utveckling. Detsamma gäller för den tekniska utrustning som finns ombord på ett flygplan.

  • Förekomsten av syrgas komplicerar släckinsatsen. Problemen är här att dels kan explosion uppstå, dels kan frisläppt syrgas innebära ökad brandintensitet.

  • Förekomsten av stora bränslevolymer. Ett fulltankat passagerarflygplan kan ha upp till 200.000 liter bränsle ombord när det gäller "värstingarna".
Flygplatsbrandmannen har en hög beredskap. På grund av att flygplansbrandens förlopp är mycket snabbt och att temperaturen i kabinen snabbt stiger till en nivå då människan inte kan uthärda, måste insatsen ske snabbt. Släckningsinsatsen skall påbörjas inom 90-120 sekunder och därefter skall branden vara släckt inom 60 sekunder, då livräddningen påbörjas.
Volvo F12 RB-90 6x6
Motor: Volvo TD122, 6-cyl. 422 hk.
Vikt: 25.000 kg. Pump: 6.000 liter/minut.
Vattentank: 9.200 liter. Skumtank: 560 liter.
Kastlängd: Takkanon 60 m. Frontkanon 40 m.
Scania P440 SwedCat 6x6
Motor: Scania DC13, 6-cyl. 440 hk.
Vikt: ? Pump: 6.000 liter/minut.
Vattentank: 10.000 liter. Skumtank: 640 liter.
Kastlängd: Takkanon 60 m. Frontkanon 40 m.
Scania P550 Buffalo 6x6
Motor: Scania DC13, 6-cyl. 550 hk.
Vikt: 29.500 kg. Pump: 6.000 liter/minut.
Vattentank: 10.500 liter. Skumtank: 630 liter.
Kastlängd: Takkanon 90 m. Frontkanon 55 m.
Pulversläckare: PLA 250 med 30 m slangrulle.
Rosenbauer CA05 Panther 6x6
Motor: Caterpillar C18, 6-cyl. 710 hk.
Vikt: 39.000 kg. Pump: 6.200 liter/minut.
Vattentank: 12.500 liter. Skumtank: 720 liter.
Kastlängd: Takkanon 90 m. Frontkanon 55 m.
Pulversläckare: PLA 450 med 50 m slangrulle.


Handbok 1993
Flygplatsbrandman
(pdf)
Handbok 2008
Brandman Flyg
(pdf)












Slimminge.eu