Hagelammunition

Den kaliber på hagelvapen som klart dominerar i Sverige är kaliber 12. Ca 90 % av alla de hagelvapen som bärs av svenska jägare har kaliber 12. Andra vanliga kalibrar är 16 och 20.

Systemet för att ange kalibern är mycket gammalt. Vad man utgår ifrån, är vilken diameter ett visst antal lika stora runda kulor, som man kan få ut från ett engelskt pund (454 gram) bly. Gör man 12 runda och lika stora kulor av denna mängd bly, kommer de att få en diameter på 18.52 mm. Hagel kaliber

12
16
20
Diameter i mm

18.52
16.81
15.62

Det finns också skillnader på patronhylsans längd inom samma kaliber. Från början hade kaliber 12 en hylslängd på 2 1/2 Tum (65 mm). Numera är det vanligare med 2 3/4 Tum (70 mm). Men det finns också kaliber 12 med hylsor på 3 Tum (76 mm).
Tar man och mäter en oskjuten patron 12/70, så kommer man märka att den inte alls har en längd av 70 mm. Den är kortare. Detta beror på att hylslängden mäts på en skjuten (öppen) patron. Så i en 12/70 kan man ladda med den kortare 12/65 men inte tvärt om. Förvisso går det att få i en 12/70 i ett vapen avsett för 12/65. Men skjuter man en för lång patron mot vad vapnet är avsett för, kommer patronen inte att kunna öppna sig som den ska, och detta kan leda till allt för stort tryck i vapnet, med risk för vapensprängning.

Grovleken på haglen i en hagelpatron, anges med hjälp av en speciell numrering. Den numrering som främst används idag är US. Denna numrering har en fallande skala till ökande hageldiameter. Läser man lite äldre litteratur kan man också stöta på det gamla svenska systemet för hagelnumrering.

US
nummer
Gamla Sv.
nummer
Antal hagel
per 10g
Vikt per hagel
(gram)
Diameter
(mm)
1 8 36 0,28 4,00
3 5 50 0,20 3,50
4 4 60 0,17 3,25
5 3 78 0,13 3,00
6 2 95 0,11 2,75
7 1 120 0,08 2,50
8 00 160 0,06 2,25
9 000 210 0,05 2,00

Ett hagelvapens pipa håller inte samma diameter genom hela loppet. Den främre delen innehåller en förträngning som gör att haglen håller sig bättre samlade på sin väg mot målet. Denna förträngning kallas trångborrning. På de flesta nyare hagelvapen sitter det en bit utbytbar "pipa" som innehåller trångborrningen, denna del kallas "choke". Vilket är ett engelskt ord som betyder strypning. Vid tävlingsskytte i olika former så används specialchoker av olika slag. Hos jaktstigsskyttarna hittar man ofta speciella längre och mycket trånga (tätskjutande) choker som håller ihop svärmen enormt jämfört med choker lämpliga för jakt.

När man mäter trångborrningen hos ett vapen, så skjuter man från 35 meter mot en pappskiva med en cirkel som har en diameter på 75 cm. Man måste också veta hur många hagel som den aktuella patronen innehåller (Np). Sedan räknar man antalet hagel som hamnat innanför cirkeln (Nc). Multiplicerar antalet med 100. Och delar detta med antalet hagel som patronen innehöll.
Detta ger trångborrningen i procent.

(Nc x 100) / Np = trångborrning
Trångborrning (choke)

Extrafull borrning
Full borrning
Trekvarts borrning
Halv borrning
Kvarts borrning
Förbättrad cylinder
Ren cylinder

% hagel i cirkeln.

75 %
70 %
65 %
60 %
55 %
50 %
40 %


Nu är det inte så lätt att ett vapen med t.ex. 1/4- och 3/4- borrning, alltid sätter 55 % och 65 % av haglen inom en cirkel på 75 cm i diameter. För detta varierar, Laddvikt, Hagelstorlek, Hastighet och även olika fabrikat ger olika spridning av haglen. Jag rekommenderar att man alltid provskjuter en ny patron mot en pappskiva för att få reda på dess spridning i just ditt vapen.

Att tänka på när du provskjuter och givetvis när du jagar är att haglen färdas även de en bit om du missar målet. En regel för hur långt haglen går är att de färdas lika långt i hundratalet meter som de har diameter i mm. Så en hagelpatron laddad med US 5, som har en hageldiameter på 3 mm, skall du räkna med att haglen färdas minst 300 meter. Minst, därför att en del hagel kan ha klumpat ihop sig. Denna klump får då mycket större massa och diameter än de enskilda haglen, och färdas också mycket längre.

Det finns två sorter av kulor för hagelbössor, kallade slugg och brenneke. Brenneke är generellt något tyngre än slugg, å andra sidan laddas den till något lägre hastighet. Redovisade värden ligger därför nära varandra och skillnaderna är närmast obefintliga inom det som kan ses som rimliga skotthåll, typen brenneke klarar sig i snitt något bättre på toklånga håll, långt bortom vad som kan anses moraliskt försvarbart vid kulskytte med hagelbössa.
Vad gäller skotthållen, se på hagelbössan som en hagelbössa även om den laddats med kula!







Slimminge.eu/jakt