Lerduveskytte

Att skjuta lerduvor bygger på i huvudsak 5 grundläggande faktorer:

  • Konsekvens - att göra likadant varje gång.

  • Koncentration - att inte kalla ut duvan förrän du är klar.

  • Fotställningen - att stå rätt.

  • Blicken på duvan - att inte tappa duvan ur sikte.

  • Eftersving - att låta bössan ligga kvar efter skottet.

Även kolvmåtten är mycket viktiga om inte helt enkelt det viktigaste, men för detta finns det medicin att ta, exempelvis att ändra kolvens längd, höjd på kolvrygg samt pistolgrepp så att den passar just Dig.

Konsekvens:
När det gäller konsekvensen så fungerar vi bäst när allting i livet följer ett visst mönster.
Man skall sträva efter att bygga upp ett litet system som passar Din personlighet. Exempelvis stå på en plats där Du kan bygga upp koncentrationen i lugn och ro tills det blir Din tur att skjuta.
Alla rörelser och grepp skall tränas in så att om Du blir störd, exempelvis om duvan är trasig i utkastet, bryt då bössan och tag ett par steg tillbaka och börja om igen med fotställningen och anläggningen. Detta betyder att Du känner det som om Du gick upp på plattan för första gången och då glömmer Du den trasiga duvan.

Koncentration:
Detta är det svåraste av alla punkterna. Om Du skall skjuta en tävling eller endast träna, så gäller det att vara i psykisk balans.
Kanske Du får en uppgift som måste utföras innan Du kan åka iväg vilket kan orsaka tidsnöd och stress. Detta går aldrig bra utan man måste komma smygande i lugnt tempo fram till banan och plocka fram sin utrustning utan att stressa.
Det är också väldigt lätt att dras med i ett för högt tempo, om man kommer i ett lag med rutinerade skyttar som har en snabb stil så se upp här. Ditt tempo skall, och får aldrig påverkas av utomstående skyttar. Det är Du som bestämmer hur fort det skall gå att bli koncentrerad.

Fotställningen:
Denna punkt kommer också in i mönstret i konsekvensen. När du har skjutit ett visst antal skott, det kan variera från person till person, så känner Du plötsligt att det känns inte bra att stå så.
Envisas inte med att tro att det går nog att träffa ändå. Kanske Du lyckas en eller två gånger men 8 av 10 gånger bommar Du för att Du står fel.
Envisas istället med att intala Dig själv, att det här känns inte bra, jag måste ändra fotställning. Tag ner bössan, bryt den och börja om igen tills du funnit den rätta känslan, så här skall det vara, inget annat.
I fotställningen ingår också att kroppens vikt skall vila på ett ben. Om Du är högerskytt så gäller det att stå med ett s.k. mjukt vänsterknä och vänsterskytt står med ett mjukt högerknä. Fördelen med dessa mjuka knä är att man rör sig smidigare och har viss möjlighet att korrigera skottet.

Blicken på duvan:
Titta inte direkt på kastaren utan fäst blicken ca. 5 meter från utkastet. Varför? Jo, här uppfattar man att duvan är på väg ut och hinner fästa blicken på duvan och följa den hela tiden tills bössan kommer underifrån, upp i linje med duvans bana och när man har luft emellan pipan och duvan gör man avfyringen.
Märk väl att jag talar om att bössan kommer underifrån. Om Du exempelvis har bössan uppe i duvans bana så passerar duvan pipan och då mister Du kontakten med den.
Duvan skall ha fri bana, den får inte brytas av att där finns något emellan ögat och densamma. Du får då besvär med att få kontakt med den igen och då stämmer inte koordinationen mellan anläggning, kroppsrörelse och avfyring.

Eftersving:
Om Du låter bössan ligga kvar efter skottet så tvingas Du till att skjuta lugnt och säkert. Jag har sett att många skyttar, efter en bom, har väldigt bråttom att bryta bössan och lägga i ett nytt skott utan den minsta eftertanke på vad gjorde jag för fel.
Om du låter bössan fortsätta i en eftersving efter ett skott, och det blev en bom, har Du stor chans att uppfatta var det tog, så Du kan korrigera ditt nästa skott till träff.

Lycka till!
Tommy








Slimminge.eu/jakt