Vad är viltvård?

Markägare och jakträttshavare har enligt jaktlagen ett gemensamt ansvar för att det bedrivs god viltvård på en mark.
Viltvård är åtgärder som syftar till att på något sätt förbättra levnadsbetingelserna för en eller flera viltarter.
Det kan handla om att förbättra tillgången till föda, skydd och vatten, men även att minska predationen genom jakt på rovdjur och att beskatta viltstammarna på ett ansvarsfullt sätt.

Viltvårdsåtgärder av kortsiktig karaktär
· Predatorkontroll
· Saltstenar
· Fågelholkar
· Stödutfodring
· Viltåkrar

Viltvårdsåtgärder av långsiktig karaktär
Anläggande av:
· Lähäckar
· Viltskyddsplanteringar
· Viltvatten
· Vilttrivselplatser

Vad kostar det att viltvårda?
Det här får du för:
5 kr
100 kr
300 kr
400 kr
500 kr
800 kr
1000 kr
3000 kr
5000 kr
10000 kr
25000 kr
- 1 kg pellets för stödutfodring.
- En fågelholk eller 1 saltsten.
- En fälla för mård, iller eller mink.
- En liten viltåker på 2000 kvadratmeter.
- En fälla för kråkfågelfångst.
- 200-300 viltvårdsväxter.
- En fälla för räv och grävling.
- 100 m lähäck eller ett mindre vattenhål.
- En mindre viltskyddsplantering.
- Restaurering av ett märgelhål.
- Anläggande av ett mindre viltvatten.


Viltåker

En viltåker med rätt samman­sättning av grödor ökar snart antalet in­divider av det vilt den riktar sig mot. Det gäller att välja de grödor som bäst passar till de arter man vill gynna. Här är några av de vanligaste viltåkergrödorna.

Bovete
Bovete är en ört som odlats i bortre Asien i över tusen år. Som viltåkergröda odlas den främst för sin dragningskraft på fälthöns och andra fröätande fåglar. Dess känslighet mot frost gör att den måste sås sent på säsongen i slutet av maj eller i början av juni. Sås på lät­tare sand- eller mulljord med 70 kilo per hektar i renbestånd och ungefär hälften i blandningar med stråsäd.

Fodermärgkål
Fodermärgkål är en av våra flitigast odlade viltåkergrödor. Den ger stora mängder grönfoder som är begärligt för både klövvilt, hare och fälthöns. Kålen växer på hög stam och har ett bra skyddsvärde för småviltet. Sådd kan ske vid normalt vårbruk och ända fram till juli. Sås i rader med 50 centimeters mellanrum med 4-6 kilo per hektar. Ogräs­rensning bör ske då plantorna är 5-6 centimeter.

Foderraps - Raps
Raps är liksom fodermärgkål en kål­växt men har ett mer utbrett växtsätt. Foderraps sås vid normalt vårbruk men sådd på försommaren ger mjäl­lare plantor under höst och vinter. Vanlig raps sås i början av augusti. Utsädesmängd 10 kilo per hektar.

Foderlosta
Foderlosta är ett gräs som blir 80-­120 centimeter högt. Gräset har ut­märkt skyddsvärde och utvecklar en stor vippa med frön som äts av alla fröätande fåglar. Kan sås på de flesta jordar utom sur mark. Utsädesmängd 1,5 kilo per hektar.

Getärt
Getärt är en baljväxt som blir meter­hög och utvecklar stora mängder frön. Den blommar vackert på försomma­ren med blålila blommor. Getärten betas av klövviltet och ger fältviltet både skydd och foder. Sås på våren eller försommaren. Växten är perenn, vilket innebär att den kan stå på samma vall år efter år. Utsädesmängd 25 kilo per hektar.

Hampa
Hampan är en nygammal viltåkerväxt som nyss blivit tillåten för odling igen. Den blir ganska hög och har en enorm dragningskraft på alla fröätande fåg­lar. De höga stänglarna ger också ett utmärkt vinterskydd. Växten betas inte och bör därför kompletteras med en bra fodergröda.

Spannmål
Havre, råg och vete är vanliga spann­målssorter i många viltåkerblandning­ar men de kan givetvis också sås i rena bestånd. Havre betas hårt av klövviltet då det börjar mogna. Råg som sås i augusti betas på brodden från höst till vår. Vete är utmärkt som duvfo­der om den vältas ner vid mognaden. Såningstid från vår till midsommar beroende av vilka arter som ska gyn­nas. Utsädesmängd 150 kilo per hektar.


Jordärtskocka
Jordärtskockan är flerårig och därför en flitigt använd viltåkerväxt. Höjden varierar hos olika sorter mellan 1-2,5 meter. Den ger ett fint skydd redan på försommaren men även under vintern trots att stjälkarna frusit. Stjälkarna betas av klövviltet och vildsvin äter av skockorna som bildas på rötterna. Knölarna övervintrar i jor­den och kan då tas upp för plantering på annan plats. Bearbetas vartannat år för att minska mängden knölar i jorden. Utsädesmängd 600-700 kilo per hektar.

Lin
En av våra vackrare viltåkerväxter som med sin rika blomning attraherar insektslivet och därmed också fälthön­sen. Den ettåriga örten är lättodlad på de flesta jordar och kan med fördel sås tillsammans med havre. Utsädes­mängd i renbestånd 50 kilo per hektar.

Lupin
En baljväxt som används som grön­gödslingsväxt men som tack vare sin rika blomning också används i viltvården. Den gula lupinen betas av klövvilt och blomningen lockar insekter och fåglar. Utsädesmängd för gula lupiner 75 kilo per hektar.

Lusern
Lusern attraherar både klövvilt, harar och fälthöns. Den är svåretablerad och bör därför sås på välbearbetad och ogräsfri jord. Etableringen underlät­tas om den sås in i havre. Den klarar tack vare ett djupt rotsystem mycket torra jordar men är inte härdig norr om Dalälven. Utsädesmängd 15-20 kilo per hektar.


Majs
Odlingen av majs ökar markant och nya härdiga sorter har tagits fram för svenska förhållanden. Majskolvarna är "högoktanigt" foder för vildsvin och hjortdjur men spill äts också gärna av både fasan, duva, änder och gäss. Majs är en krävande gröda som bör sås på välbearbetad och ogräsfri jord då risken för frost är över. Majsen radsås med 30 kilo per hektar.

Rörflen
Rörflen liknar vass och växer till 1,5 meters höjd. Den är en av de absolut bästa skyddsväxterna för fälthöns. Vid våtmarker bildar rörflen sått som små ruggar goda häckningsskydd för till exempel gräsänder. Sås på hyfsat ogräsfri jord med 10 kilo per hektar.

Solros
Solrosornas frön är ett mycket begär­ligt foder för fröätande fåglar. Stäng­larna blir höga och därför bör de sås i vindskyddade lägen. Småfågel och fälthöns äter av solrosfröna direkt på fältet men eftersom fröna i de stora blomkorgarna lätt kan mögla kan hela fröställningar skördas och torkas. Kan bredsås med 10-15 kilo eller radsås med halva mängden per hektar.

Sötväppling
Sötväppling är en baljväxt som finns som både ett- och tvåårig. Den är an­språkslös vad jordmånen beträffar och härdig upp till Norrlands kustland. Stjälkarna som är styva ger ett bra skydd och fråna äts av fasaner och andra fröätare. Utsädemängd i renbestånd 20 kilo per hektar och i blandningar halva mängden.

Vicker
En grönfoderväxt som kan sås på de flesta jordar. Lämpligt är att så den tillsammans med havre. Klövviltet betar av växten vars frön tilltalar fält­höns, duvor och andra fröätande fåglar. Sås med havre med 50 kilo per hektar.

Vitklöver
Klöver och speciellt då vitklöver är outstanding som har- och klövviltbete! Vitklövervallar är dessutom begärliga platser att böka i för vildsvin. Klövern samlar vid blomningen mycket insek­ter, vilket gynnar fasan och rapphöna. Vitklöver sås bäst som insådd i spann­mål med 10-15 kilo per hektar.

Vitsenap
Vitsenap har en stark konkurrensför­måga gentemot ogräs och kan etableras på de flesta jordar. I blandningar med stråsäd bildar den fint skydd för fält­höns och småfåglar som uppskattar fröna. Sås i blandningar med 2 kilo per hektar.

Ärtor
Duvor, gäss, änder och fältfågel är förtjusta i ärtor men de föredrar matärtor framför foderärtor. Ärtorna kan sås i renbestånd men också tillsam­mans med spannmål. Utsädesmängd i renbestånd 80-100 kilo per hektar.

Honungsört
Honungsört eller ho­nungsfacelia blom­mar oerhört rikligt och har därför stor dragningskraft på insekter, vilket medför att fälthönsen också ut­nyttjar fältet. Lämplig att så tillsammans med stråsäd. Utsädesmängd 10 kilo per hektar.








Slimminge.eu/jakt